Att bygga ett energilagringssystem för bostäder kräver ett systematiskt tillvägagångssätt i fyra steg: planering och design, val av utrustning, installation och driftsättning samt drift och underhåll. Huvudmålet är att uppnå låg-koldioxidutsläpp, intelligent och ekonomisk hushållselanvändning.
Preliminär planering och efterfrågeanalys
Elbelastningsbedömning: Beräkna den dagliga elförbrukningen genom att analysera strömförbrukningen och den genomsnittliga dagliga användningstiden för stora hushållsapparater (luftkonditionering, kylskåp, belysning, etc.). Till exempel:
Luftkonditionering 1,5kW × 4h=6kWh
Kylskåp 0,2kW × 24h=4.8kWh
Totalt cirka 10,8kWh/dag
Matchning av energilagringskapacitet: Det rekommenderas att varaktigheten för energilagring täcker nätets topptimmar (vanligtvis 4-6 timmar). Kapaciteten bör beräknas utifrån den genomsnittliga dagliga toppförbrukningen av el × en redundansfaktor på 1,2. Om täckning av 6 timmars toppelektricitet krävs, rekommenderas ett lagringssystem med en kapacitet på större än eller lika med 7kWh.
Fotovoltaisk kopplingsdesign (tillval) Om fotovoltaiska (PV) system är installerade är den rekommenderade energilagringskapaciteten 30 %-50 % av den dagliga PV-energiproduktionen. Till exempel genererar ett 5kW PV-system i genomsnitt 20kWh per dag, och energilagringskapaciteten kan vara 6~10kWh för att undvika minskning av solenergi.